En stockholmare i Göteborg

Kukig uppkoppling och fucking Nyhavn. Hej Helg, kul att se dig. Din jävel.

Det är nästan, nästan, nästan så att jag börjar få tillbaka vårkänslorna! Visst ligger det fortfarande snö i drivor längs vägkanterna och på torgen, men i dag är det åtminstone inte äckligt blött och slaskigt ute. Och inte så förfärligt kallt heller.

Elli ska på konsert med Tommi i kväll, så jag får en ensam kväll hemma. Could be cool...

Mina vänner och ovänner, det här är alldeles lysande! Horrible People är en sinnessjukt rolig parodi på genren såpopera. Här bjuder jag er på första avsnittet. Varje avsnitt är typ 5 minuter långt.

Mamma, du både vågar och bör titta.

Lite väl putt och elak där kanske. Nog för att jag vill sända svenskars musiksmak till giljotinen, men svenskarna i sig kan nog vid närmare eftertanke få stanna kvar ett tag till.

Det skulle komma en leverans med filmer från Tyskland i dag, men jag har inte sett röken av några nya filmer.

Fast att jag börjar bli hungrig, så vill jag inte gå upp i köket för att göra i ordning min lunch. Det är nämligen så att en stammis som nu sitter i rum 8 gav mig en femtiolapp för mycket när han betalade inträde, och jag vill låta honom få den tillbaka. Kruxet är att han mer eller mindre rusar härifrån när han ska lämna butiken, så om jag inte sitter på vakt här bakom kassan så finns risken att jag missar honom när han drar.

Såhär mycket trubbel hade jag inte lagt ner om det inte vore för att han både är stammis och trevligt.

Yeah, hemmavistelse hade varit the shit just nu. Är så trött att det inte ens går att fnissa åt. Försöker se framåt och glädjas över att jag ju ska träffa Charlie i dag, och att det senare vankas impro.

Det är tur att musik finns. Och att radio finns. Synd bara att majoriteten av Sveriges befolkning har så dålig musiksmak att de borde skjutas.

Inte så mycket att myra över då men... Jag är här i alla fall. Tre dagars ledighet bör verkställas var tredje dag.

Och så har de senaste dagarna inneburit musik. Jag har handlat. Det blev lite allt möjligt...


  Och mer riskerar det att bli.

Pizza. Alla söndagars räddning. Och sen att vara hemma hos Geromima, det är också finhet. Hon blev glad för presenterna också, det känns kul. Sen har jag stickat också.

Jag måste hjälpa till med lite langning nu (visst måste väl det stavas med ngn?). Utav saker då, och inte "saker". Ett skåp eller fem ska tömmas.

Oh my gosh. Jag känner mig som en tågräls.

Tre dagars ledigt. Det är ju helt fantastiskt! I kväll är det kalas hos Majko, sen ut. Elli och jag har varit på shoppingtur i dag. Vi har donat med födelsedagspresent (till Geromima) och dricka till i afton (det blir mojitos).

Tror nog att denna kväll går in i topp på listan över mina segaste arbetspass. 4 kunder på 5 timmar, känn på den. Men det har varit rätt lugnt att jobba ändå. YouTube till exempel kan ju, som alla vet, underhålla rätt länge.

Nu ska jag göra mig klar och åka hem till karln min.

Det är jag som är örnen. Och landningsbanan är jobbet. Länge sen jag såg stället så tomt. Betyder detta att mina glada gamla stammisar faktiskt har familjer som vill underhållas nu i högtidstider?

Glad blev jag i alla fall när jag upptäckte att Chefen, som var här en snabbis under dan, har lämnat påskägg åt oss knegare. Det var väl fint av honom?!

Mamma ringde just. De har alla samlats hos Laberius. Jag vill också!

Som för att väga upp min fasligt tidiga gårdagsmorgon så blev jag i stället sen till denna arbetsdag. Öppnade butiken i tid och så, visst, men det var kaos att vakna 12 minuter efter att ens vagn har åkt. Det gjorde ju inte butiken renare direkt.

En bidragande faktor till mitt sjusovande lär vara ölen som dracks i går. Efter teatern (som blev väldigt liten, men lyckad) hookade jag upp med Elli och Tommi, och kvällen spenderades på Gossip.

Jag är så trött nu! Tacka fan för att jag hade vett nog att packa ner en påse Polly när jag stressade i morse. Det kan rädda det mesta.

Och förresten Mamma, alla filmer jag lagt upp är helt OK. Jag är inte så mycket för äckelheter. Du kan med säkerhet se dem allihopa.

Stressig morgon. Det avviker inte särskilt mycket från vanligheterna. Upp tidigt, men sen ligga och dra mig, eller ligga vid datorn, tills klockan är för mycket. Sen rusa till spårvagnen. Ja, många känner nog igen sig.

I morse var jag dock lite extra sen. Jag hade redan missat en vagn, och visste att det skulle bli extra stressigt att hinna med alla förberedelser på jobbet, och städningen skulle inte få bli så noggrann som den kanske hade behövt. Men jag hann! Det blev kämpigt, men jag hann öppna klockan prick.

Det var först 15 minuter senare som det slog mig att "klockan prick" inte var klockan 10, då butiken ska öppnas, utan att hon var 9.

Visst är det väl ändå något särskilt härligt med att handla musik? Beställde just två plattor som bör komma hem i morgon eller på torsdag. DVD-boxar ger lite samma känsla, men det tog jag mig inte råd till den här gången.

Ni som har 9 minuter och 31 sekunder att fördriva bör göra det i sällskap av detta klipp.

Jag var alldeles övertygad om att det var onsdag i dag, och att jag efter jobbet i vanlig ordning skulle dricka kaffe med Charlie innan teatern. Och det är ju ganska underligt att jag kunde blanda ihop dagarna så, särskilt om man ser till mitt inlägg i går.

Men i dag har jag kaffe i alla fall, så det är ju ett fett plus! Vad kan man mer hitta för vardagssaker som förgyller?

Den här veckan är det tveklöst brudarna som regerar:
- Robyn - Don't Stop the Music
- Alicia Keys - As I Am
- M.I.A. - Kala

Nu är jag lite gladare i alla fall. Jag har inte fått nåt kaffe, men det går an ändå.

En bidragande faktor till att gladheten kommit på besök är att jag ordnat allt med tågbiljetter kring turen till Stockholm i maj. Tyvärr kommer jag ju inte att kunna stanna i just Stockholm så värst länge, för syftet med resan är ju att därifrån åka till Dublin. Men åtminstone en kväll i den fagra Hufvudstaden får jag, och då blir det till att samla gänget (eller alla gäng, snarare) och dricka öl och prata. Längtar redan!

Att vakna upp till ett massivt snöfall utanför fönstret, det går jag gärna miste om. Speciellt då det är måndag, och man inte alls har någon som helst lust att sitta på jobbet och uggla fram till klockan sena kvällen.

Nu sitter jag på jobbet, och det är bajs. Jag har upptäckt att det blir noll koppar kaffe, och det känns bajs. Jag har noll kunder, och det är trist.

Jag inte nån komma hit med en ångande take away-kopp, och samtidigt ge mig en varm kram och lite socialt umgänge?!

Yes box alright! Tonight it's goin' DOWN!
Beverly Hills 90210 VS. Rockarattle

Be there or be square!

Kolla in hemsidan for details.

Funderade just över det här med val man gör, som gör stor skilnad. De stora och små, ni vet. Vi har ju alla gjort tusentals sådana, och man gör det varje dag. Men just i dag har jag funderat kring ett fåtal av dessa val jag gjort, som jag är väldigt glad över att jag gjorde.

- Den där dagen i slutet av nionde klass då jag gick in till min syokonsulent (som jag av någon anledning minns namnet på - Matti Vourinen, vad hände med honom?) och sa "Fuck it. Stryk alla andra val jag gjort, jag ska bara söka teaterlinjen på Fredrika Bremergymnasiet". Det är jag väldigt glad över att jag gjorde.

- Den där kvällen mitt i veckan för ett par år sen då jag, efter en kväll i slavlandskapet beslutade att det lät som en fin idé att gå på after work med två av de nya tjejerna. Sen dess har jag Jonna och Malin i mitt liv.

- Den där aftonen då jag av en slump trillade in på Ellis presentation på QX och tänkte "Wow". Och sedan, lite försiktigt, klickade på den fega knappen "Flörta".

- Den där natten då jag skickade iväg en ansökan om hyreskontrakt för en liten skokartong i Göteborg.

- Den där eftermiddagen då Charlie berättade för mig om en öppen improvisationsteatergrupp. Och vi bestämde oss för att gå dit.

Känslan av måndag stinker. Jag sitter på jobbet och funderar. Undrar.

- När ska vädret äntligen bli stabilt, och liksom alltid varmt?
- Vad ska man göra när man sitter på jobbet och är så trött att man bara vill rasa ihop på golvet?
- Elli reser bort i morgon. Vad ska jag göra utan honom i tre dagar?
- Varför har folk fått för sig att Shakira sjunger vackert i låten Underneath Your Clothes? Det låter ju för fan som om hon har en slembubbla i halsen! Och hon har (eller hade då i alla fall) ett värdelöst uttal.

När jag är ledig (som i dag till exempel) så bara älskar jag att vältra mig i känslan av att göra så lite som möjligt. Jag är medveten om att det knappast gör mig unik, men det fråntar ändå inte känslan av att jag upplever något underbart. Slacking is the way to go.

Det slog mig att jag ju faktiskt har flera stycken läsare varje dag! Ytterst få, om man jämför med valfri modeblogg komponerad av en fjortisbrud med dyslexi, but still. Tänkte därför ta tillfället i akt och göra lite reklam inför nästa Friday Rattle, Impro Battle, som vi sällan kallar det (gissa varför). Nästa fredag, den fjortonde alltså, så brakar det kreativa helvetet löst i Masthugget. Kolla in hemsidan för karta.

Denna gång är det Beverly Hills 90210 som möter Rock-a-Rattle. Jag kanske borde klä upp mig som Tori Spelling, kvällen till ära?

Fick förresten ett oväntat samtal av Mamma i morse.

- Hej gubben! Du, jag löser korsord här. Vad heter prästen i The Simpsons?
- Lovejoy.
- Vad för nåt?
- [Lav-djåj] LOVE-J-O-Y.
- Jättebra, puss hej!

Det lustiga med samtalet var helt enkelt att jag kunde svaret på en korsordsfråga när inte mamma gjorde det. Det händer ungefär en gång vartannat år.

Jag har känt mig yr i dag. Yr i huvudet, och jag vet inte varför. Jag sov ju flera timmar, och jag åt en stadig frukost. Ändå känner jag hur hjärnsubstansen dansar när jag reser mig från stolen. Och i övrigt mår jag prima. Fina fisken. Så vad är det för nåt? Säg nu inte att det är någon av er som plockat fram den klassiske voodoo-dockan? Det är helg - jag vill inte bli sjuk!

En veckas skolk från bloggen, ungefär. Men jag har nog inte haft något att säga, eftersom det inte hänt så mycket. Inte för att det särskilt ofta händer just mycket, men jag brukar i alla fall skriva lite dravel - men senaste veckan har jag bara varit allmänt opepp.

Jag kan berätta att om allt går enligt planerna (fast nu jinxar jag väl det genom att skriva så) så kommer samboskapet bli real deal den första veckan i april. Can't wait! Det finns en hel del att göra med den, och det är det som känns kul. Och Elli är redan jätteinspirerad och filar hela tiden på nya planer för att få det perfekt. Vardagsrummet är större än livet, och sovrummets alkov ska bli min egen lilla space. Som Elli lovat att jag får göra precis vad jag vill med - så länge jag gör som han tycker. Jag ska bli sambo!

Och dessutom så fyller min blivande sambo och jag ett år nu i helgen. Om två dagar alltså. Bloody hell vad tiden gått fort! Och samtidigt inte, you know? Lite känslan av att det var såhär det hela tiden var meningen att det skulle vara. Det var hit jag skulle. Det var honom jag skulle komma hem till. Det känns så fint och äkta...

Jaha, nu har jag pladdrat iväg här, som vanligt. Jag funderar på att lägga ner den här bloggen, i så fall för att starta en ny. Meningen var ju att jag skulle blogga kring ämner "Hur överlever man som stockholmare i Göteborg". Typ. Men det har det ju knappt blivit något av alls. Jag är ju en annan Linus nu än jag var när jag flyttade ner. Lite grann i alla fall.