ICA-personal och teatergrupper
Igår var en sån där bra dag som man önskar att man hade fler av. Jag ska nu bli bättre på att sträva efter att varje dag blir lika bra som dagen igår.
Det var sjukt segt på jobbet igår, men jag klarade mig bra ändå eftersom internetuppkopplingen var snäll och lät mig surfa i princip utan avbrott. Dessutom kom nygamle kollegan (och Ellis gode vän) Aron väldigt tidigt för att byta av mig. Så jag hade alltså någon att småprata med också. Och som om inte det vore nog sa han att han har en antenn hemma som jag får låna till jobbdatorn, vilket skulle förstärka uppkopplingen till internet. Shibby!
Efter jobbet gick jag till banken - och jag behövde inte köa eller vänta det endaste minstaste! Ett till shibby!
Jag åkte hem och träffade Elli, åkte till ICA och handlade mat (vi är där så ofta att personalen småpratar med oss och hälsar med ett stort léende - och det här är ändå en stor fucking butik). Hem och laga middag alltså - värsta gott dessutom. Men just som jag håll på att göra en sallad så får jag samtal från Malin S (för er som undrar så känner jag sjukt många Malin, och S:et är därför nödvändigt för att inte jag eller ni ska förvirras) och påminde mig om att vi ju faktiskt skulle checka den där improvisationsteatergruppen. Jäklarns vad stressigt det blev, men vi tog oss dit i alla fall.
Gruppen är öppen för alla som vill komma en gång i veckan och leka av sig lite. Igår var vi 21 stycken, och det är tydligen ovanligt många, men allt funkade bra ändå. Och vad kul det var! Men väldigt ovant. Vi sysslade ju med improvisationsteater under mer eller mindre hela gymnasiet, och jag har alltid älskat det, men nu kände jag mig nervös och fnittrig och jätteovan, men det var en sån härlig känsla att få spendera två timmar med en grupp jättehärliga människor som alla är där av samma anledning. Som alla brinner.
När vi lekt färdigt och var på väg därifrån kände jag mig alldeles matt i både huvudet och kroppen, men hade ändå ett litet lyckorus - det var så härligt! Jag vill dit nästa vecka också.
Det var sjukt segt på jobbet igår, men jag klarade mig bra ändå eftersom internetuppkopplingen var snäll och lät mig surfa i princip utan avbrott. Dessutom kom nygamle kollegan (och Ellis gode vän) Aron väldigt tidigt för att byta av mig. Så jag hade alltså någon att småprata med också. Och som om inte det vore nog sa han att han har en antenn hemma som jag får låna till jobbdatorn, vilket skulle förstärka uppkopplingen till internet. Shibby!
Efter jobbet gick jag till banken - och jag behövde inte köa eller vänta det endaste minstaste! Ett till shibby!
Jag åkte hem och träffade Elli, åkte till ICA och handlade mat (vi är där så ofta att personalen småpratar med oss och hälsar med ett stort léende - och det här är ändå en stor fucking butik). Hem och laga middag alltså - värsta gott dessutom. Men just som jag håll på att göra en sallad så får jag samtal från Malin S (för er som undrar så känner jag sjukt många Malin, och S:et är därför nödvändigt för att inte jag eller ni ska förvirras) och påminde mig om att vi ju faktiskt skulle checka den där improvisationsteatergruppen. Jäklarns vad stressigt det blev, men vi tog oss dit i alla fall.
Gruppen är öppen för alla som vill komma en gång i veckan och leka av sig lite. Igår var vi 21 stycken, och det är tydligen ovanligt många, men allt funkade bra ändå. Och vad kul det var! Men väldigt ovant. Vi sysslade ju med improvisationsteater under mer eller mindre hela gymnasiet, och jag har alltid älskat det, men nu kände jag mig nervös och fnittrig och jätteovan, men det var en sån härlig känsla att få spendera två timmar med en grupp jättehärliga människor som alla är där av samma anledning. Som alla brinner.
När vi lekt färdigt och var på väg därifrån kände jag mig alldeles matt i både huvudet och kroppen, men hade ändå ett litet lyckorus - det var så härligt! Jag vill dit nästa vecka också.
Kommentarer