Om ilska.
Någon av mina kollegor (och jag vet vem du är, bitch, så sov med ett öga öppet) har käkat upp mina frukostmackor jag köpt hit till jobbet. Så här sitter jag, utsvulten och tårögd, och dricker ett glas mjölk till frukost, i väntan på att lunchen (två koppar kaffe) ska bli klar.
Jag har funderat kring det här med ilska och frustrationer. Alla lackar ju ur då och då, that's a fact. Och jag har också grejer i min vardag som gör mig både ledsen och förbannad, och ibland flippar jag. Oftast i liten skala, men då och då smäller det ju. Men ändå, om man inte kan göra något åt problemet/problemen, är det då värt mödan och energin att bli arg? Min taktik har på senaste varit att bara dra mig undan, men det har ju inte löst några problem det heller. Där duckar man ju bara för problemen i väntan på nästa blow, liksom. Mina damer och herrar, ge mig er syn på hur man ska ta itu med känslorna. Det är fan jobbigt att vara arg.
Jag har funderat kring det här med ilska och frustrationer. Alla lackar ju ur då och då, that's a fact. Och jag har också grejer i min vardag som gör mig både ledsen och förbannad, och ibland flippar jag. Oftast i liten skala, men då och då smäller det ju. Men ändå, om man inte kan göra något åt problemet/problemen, är det då värt mödan och energin att bli arg? Min taktik har på senaste varit att bara dra mig undan, men det har ju inte löst några problem det heller. Där duckar man ju bara för problemen i väntan på nästa blow, liksom. Mina damer och herrar, ge mig er syn på hur man ska ta itu med känslorna. Det är fan jobbigt att vara arg.
Kommentarer
Postat av: Gina
Det är alltid värt energin och mödan att bli arg.
Tro mig, när man minst anar det så kommer ens ilska få saker att ändras! Underskatta aldrig viljans och ilskans kraft att påverka situationer (och människor =P)...